§ oh my brothers and only friends
jag har nu vindicerat de aspekter som berövats mig. tack vare "You haven't met yourself yet. But the advantage to meeting others in the meantime is that one of them may present you to yourself." har jag fått nya inputs till hur pusselbitarna skulle kunna läggas. äntligen är vi i kurs med varandra igen; Jaget och Självet i relation till Överjaget. eller startar processen från andra hållet? whtvr.
§ vacker fotnot i mitten av pappret:
en anakronism utöver det vanliga i form av dina ljusaste sidor som stjärnklart strålade rakt i ansiktet på mig - jag skulle inte kunna be om något mer upplyftande. månader av medeltid i huvudet, inskränkthet och plattityder biter tandlöst i luften med vänner som du.
§ cowboys
"Jag ska aldrig ignorera dig igen,
Jag ska aldrig nånsin glömma hur det känns
Mina nyårslöften "
§ ett steg bakåt två steg fram
jag har sett tillbaka på de två år som förflutit och funnit endast två genomgripande meningar:
# konstnärlig utveckling
# intellektuell torka och desperation över en otillräcklig personlig utveckling
- att råda bot och bättring
- konkretisera det abstrakta så kallade "mål och mening"
år 2011
YOU GOT THE POWER TO LET POWER GO
Now this would be a beautiful death
Jumpin’ out the window
Lettin’ everything go
Jumpin’ out the window
Lettin’ everything go
ANARCHY IN THE CELLOFAN!
sök missförståndet du, om det är så du gör - om det är vad du vill. nu för tiden är det alldeles för kallt och just i dag är jag alldeles för trött. jag minns din pappas ansiktsuttryck alltför väl. måhända har jag slösat din tid, sprättat upp alla dina gamla sår och pissat i dem medan du sov.
vi stod på järnvägsspåret du och jag och spanade efter tåg. vi lovade varandra att varna den andre om vi fick syn på något. men när tåget väl kom så sade jag ingenting och ensam hoppade jag på det. nu står jag vid ett annat spår och du står kvar på stapplande ben efter att ha rest dig upp från den plats där tåget körde över dig. hade jag varnat dig hade vi kanske båda varit överkörda nu. men det hade hur som helst inte varit mitt fel. å andra sidan kanske vi båda hade varit på tåget nu. eller i diket vid sidan av - oskadda.
remind me of how i used to feel
remind me of who i used to be back when
nothing could between us then
that thought would never leave us
vi skall inte skyla över något säger han, meningslöst med halvsanningar; ingen idé att försköna någonting. om allt är relativt - vad är då sanningen? det är skillnad på person och handling påstår den gamla psykologi A-boken som jag aldrig läste på gymnasiet. jag gick inte ens en sådan kurs. men vill de inte försöka att förstå mig så blir jag inte särskilt ledsen. det är bara jag som vet vilken dy hon varit i.
inte en enda tanke om skuldbeläggning
det är för enkelt
rätt och fel
brott och straff
vaga begrepp, subjektiva; oskrivna regler och förväntningar
i en samhällskontext kanske förvisso fungerande
eller?
anarchy in the cellofan!
anarki i min hjärna
men du kan inte ha monopol eller restriktioner för mina impulser, känslor och passioner
- då kan man alltså inte lita på dig?
- frågan är felställd, ledande och den ton jag faller in i att använda klär mig inte, jag är mycket mer ödmjuk än såhär
- du väljer själv hur du vill ta det. svara bara på en enkel fråga. kan man det eller inte?
- förvisso ja, förvisso nej. vissa gånger hej vissa gånger hå, är det inte alltid så?
- kan man lita på dig?
- kan man lita på någon?
- jag känner att jag kan lita på vissa människor.
- det är en känsla. det blir aldrig ett faktum, du måste alltid ta en risk.
- jo men ändå, du vet väl ändå om...
- vågar du riskera att lita på mig?
- nej... eller, jag vill kunna det...
- jag kan få dig att känna att du kan lita på mig om det är det du vill.
- men hur skall jag kunna veta att jag verkligen kan det och att det inte bara är en känsla?
- mer än så kommer det aldrig någonsin att bli. och det handlar inte om min inställning, det handlar om livet.
- du vill alltså inte ta ansvar för någons förtroende för dig?
- nej. det blir alltid så jävla ledsna.
- det kommer aldrig att fungera det här, du förstår det va?
- ja.
vi stod på järnvägsspåret du och jag och spanade efter tåg. vi lovade varandra att varna den andre om vi fick syn på något. men när tåget väl kom så sade jag ingenting och ensam hoppade jag på det. nu står jag vid ett annat spår och du står kvar på stapplande ben efter att ha rest dig upp från den plats där tåget körde över dig. hade jag varnat dig hade vi kanske båda varit överkörda nu. men det hade hur som helst inte varit mitt fel. å andra sidan kanske vi båda hade varit på tåget nu. eller i diket vid sidan av - oskadda.
remind me of how i used to feel
remind me of who i used to be back when
nothing could between us then
that thought would never leave us
vi skall inte skyla över något säger han, meningslöst med halvsanningar; ingen idé att försköna någonting. om allt är relativt - vad är då sanningen? det är skillnad på person och handling påstår den gamla psykologi A-boken som jag aldrig läste på gymnasiet. jag gick inte ens en sådan kurs. men vill de inte försöka att förstå mig så blir jag inte särskilt ledsen. det är bara jag som vet vilken dy hon varit i.
inte en enda tanke om skuldbeläggning
det är för enkelt
rätt och fel
brott och straff
vaga begrepp, subjektiva; oskrivna regler och förväntningar
i en samhällskontext kanske förvisso fungerande
eller?
anarchy in the cellofan!
anarki i min hjärna
men du kan inte ha monopol eller restriktioner för mina impulser, känslor och passioner
- då kan man alltså inte lita på dig?
- frågan är felställd, ledande och den ton jag faller in i att använda klär mig inte, jag är mycket mer ödmjuk än såhär
- du väljer själv hur du vill ta det. svara bara på en enkel fråga. kan man det eller inte?
- förvisso ja, förvisso nej. vissa gånger hej vissa gånger hå, är det inte alltid så?
- kan man lita på dig?
- kan man lita på någon?
- jag känner att jag kan lita på vissa människor.
- det är en känsla. det blir aldrig ett faktum, du måste alltid ta en risk.
- jo men ändå, du vet väl ändå om...
- vågar du riskera att lita på mig?
- nej... eller, jag vill kunna det...
- jag kan få dig att känna att du kan lita på mig om det är det du vill.
- men hur skall jag kunna veta att jag verkligen kan det och att det inte bara är en känsla?
- mer än så kommer det aldrig någonsin att bli. och det handlar inte om min inställning, det handlar om livet.
- du vill alltså inte ta ansvar för någons förtroende för dig?
- nej. det blir alltid så jävla ledsna.
- det kommer aldrig att fungera det här, du förstår det va?
- ja.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)