i was central
i had control
i lost my head
FOREVER LONGING THE GOLDEN SUNSETS
om jag ber dig, ni, er, alltet
att hämta honom åt mig
görs det då?
kommer det hända?
att hämta honom åt mig
görs det då?
kommer det hända?
SNART KOMMER REGNET
koffeinet har lämnat kroppen
jag sorterar kläder på golvet
något faller i golvet våningen ovanför
Jag blir illa tills mods
sen tänker jag på henne
jag känner vad hon känner
ber henne att överleva den största
tragedin i hennes liv
hon har haft för många och just den här
är bara för mycket
det är fest i lägenheten bredvid
och jag har lagat mat i timmar
verkligheten diffus bakom en ridå av dimma
jag gråter över hennes öde
föreställer mig livet efter hennes död
vet inte hur jag skall tänka
vet inte vad jag kan göra
spårvagnarna bullrar förbi
tomheten segrar
övergår
i en stilla undran över när det där regnet
som skall skölja bort allt
allt som inte är musiken skall komma
i morgon
är en helt annan dag
all min tillit
till min morgondag
jag sorterar kläder på golvet
något faller i golvet våningen ovanför
Jag blir illa tills mods
sen tänker jag på henne
jag känner vad hon känner
ber henne att överleva den största
tragedin i hennes liv
hon har haft för många och just den här
är bara för mycket
det är fest i lägenheten bredvid
och jag har lagat mat i timmar
verkligheten diffus bakom en ridå av dimma
jag gråter över hennes öde
föreställer mig livet efter hennes död
vet inte hur jag skall tänka
vet inte vad jag kan göra
spårvagnarna bullrar förbi
tomheten segrar
övergår
i en stilla undran över när det där regnet
som skall skölja bort allt
allt som inte är musiken skall komma
i morgon
är en helt annan dag
all min tillit
till min morgondag
VAD DET HANDLAR OM
klockan är sjutton minuter över sju
och bussen som jag har gått på
lämnar järntorget
"du bor verkligen här"
det är inte lokalen det handlar om
det handlar inte om skola
jag skall berätta vad det handlar om
det är vad det handlar om
och bussen som jag har gått på
lämnar järntorget
"du bor verkligen här"
det är inte lokalen det handlar om
det handlar inte om skola
jag skall berätta vad det handlar om
det är vad det handlar om
EN KÄRLEKSHISTORIA
tillbaka i mitt fantastiska rutnät
å som jag älskar min självvalda bur
mitt ekorrhjul
än har inte smärtan sin boning i min kropp
bara lite fötter, lite knä, lite rygg
men ack så lite!
och hela mitt liv har jag velat
precis detta och hela mitt jag skrek
i brist på utlopp för sin identitet
nu är det inte en timme på dygnet
då jag inte känner mig på väg,
fullkomligt vid liv, här och nu
levande
jag må ha sagt det förut
men att somna i vetskapen om
att morgondagen har allt jag önskar
i beredskap åt mig
får mig att säga det nu
igen
livet,
en kärlekshistoria
å som jag älskar min självvalda bur
mitt ekorrhjul
än har inte smärtan sin boning i min kropp
bara lite fötter, lite knä, lite rygg
men ack så lite!
och hela mitt liv har jag velat
precis detta och hela mitt jag skrek
i brist på utlopp för sin identitet
nu är det inte en timme på dygnet
då jag inte känner mig på väg,
fullkomligt vid liv, här och nu
levande
jag må ha sagt det förut
men att somna i vetskapen om
att morgondagen har allt jag önskar
i beredskap åt mig
får mig att säga det nu
igen
livet,
en kärlekshistoria
PI
jag behöver en agenda
tusen timmar på ett dygn
jag skall knäcka koden
om inte sjukdomen döden
/som i "the fountain"
och min första kärlek som var med
när jag grät mig igenom den
smärtsamma striden
darren aronofsky
sicken kille, 5 stjärnor/
så i alla fall det monetära systemet
den destruktiva makt
som håller oss nere
som förpestar vår jord
som pinar våra vänner
och jag måste sluta äta mina vänner
igen den här balansgången
till dåliga alternativ
att bli en slående kraft på marknaden
samtidigt som en slår ut marknaden
inifrån
räkna på det era futtiga kapitalförvaltarjävlar
I'm trying to understand our world
I don't deal with petty materialists like you
tusen timmar på ett dygn
jag skall knäcka koden
om inte sjukdomen döden
/som i "the fountain"
och min första kärlek som var med
när jag grät mig igenom den
smärtsamma striden
darren aronofsky
sicken kille, 5 stjärnor/
så i alla fall det monetära systemet
den destruktiva makt
som håller oss nere
som förpestar vår jord
som pinar våra vänner
och jag måste sluta äta mina vänner
igen den här balansgången
till dåliga alternativ
att bli en slående kraft på marknaden
samtidigt som en slår ut marknaden
inifrån
räkna på det era futtiga kapitalförvaltarjävlar
I'm trying to understand our world
I don't deal with petty materialists like you
WORDWORDWORDSs
när man vill något tillräckligt mycket så verkar hela universum för att man skall få det
WORD
WORD
WHERE THE MIND IS VULNERABLE
(African-American writer Aklilu Gebrewold)
The main character is what I call "the mind". Its mastery, its capacity to represent. Throughout history, attempts have been made to contain those experiences which happen at the end of the limit where the mind is vulnerable. But I think we are in a very significant moment in history. Those moments, those what you might call liminal, limit, frontier, edge zone experiences are actually now becoming the norm. These multiplicities and distinctions and differences that have given great difficulty to the old mind are actually through entering into their very essence, tasting and feeling their uniqueness. One might make a breakthrough to that common something that holds them together.
And so the main character is, to this new mind, greater, greater mind. A mind that yet is to be. And when we are obviously entered into that mode, you can see a radical subjectivity, radical attunement to individuality, uniqueness to that which the mind is, opens itself to a vast objectivity. So the story is the story of the cosmos now. The moment is not just a passing empty nothing, yet - and this is the way in which these secret passages happen - yes, it's empty with such fullness that the great moment, the great life of the universe, is pulsating in it. And each one, each object, each place, each act leaves a mark. And that story is singular. But, in fact, it's story after story.
The main character is what I call "the mind". Its mastery, its capacity to represent. Throughout history, attempts have been made to contain those experiences which happen at the end of the limit where the mind is vulnerable. But I think we are in a very significant moment in history. Those moments, those what you might call liminal, limit, frontier, edge zone experiences are actually now becoming the norm. These multiplicities and distinctions and differences that have given great difficulty to the old mind are actually through entering into their very essence, tasting and feeling their uniqueness. One might make a breakthrough to that common something that holds them together.
And so the main character is, to this new mind, greater, greater mind. A mind that yet is to be. And when we are obviously entered into that mode, you can see a radical subjectivity, radical attunement to individuality, uniqueness to that which the mind is, opens itself to a vast objectivity. So the story is the story of the cosmos now. The moment is not just a passing empty nothing, yet - and this is the way in which these secret passages happen - yes, it's empty with such fullness that the great moment, the great life of the universe, is pulsating in it. And each one, each object, each place, each act leaves a mark. And that story is singular. But, in fact, it's story after story.
EN NATT I FEBRUARI
Desperata människorna
Och mitt i allt detta
Så älskar jag dig
Jag gör det
Så är det
Och mitt i allt detta
Så älskar jag dig
Jag gör det
Så är det
YOU SAID THE UNION FOREVER
yin och yang i obalans
she spoke with a voice that disrupted the sky
och jag sprang genom natten
hade jag haft löparskor
hade jag fortsatt
läpparna i stilla sveda
och jag har inget att säga
och jag har absolut ingenting att säga
jag skriker,
it can't be love for there is no true love
knastrar i mina hörlurar
och har ni nattsovande varelser
inte vaknat av mardrömmar lär ni vakna
när jag skriler ikapp med jack white
förbi tunnlar och rödljus
it can't be love for there is no true love
it can't be love for there is no true love
she spoke with a voice that disrupted the sky
och jag sprang genom natten
hade jag haft löparskor
hade jag fortsatt
läpparna i stilla sveda
och jag har inget att säga
och jag har absolut ingenting att säga
jag skriker,
it can't be love for there is no true love
knastrar i mina hörlurar
och har ni nattsovande varelser
inte vaknat av mardrömmar lär ni vakna
när jag skriler ikapp med jack white
förbi tunnlar och rödljus
it can't be love for there is no true love
it can't be love for there is no true love
DEN MODERNA MÄNNISKAN
du är fast nu som så många gånger förr
du söker nu, igen är du där med ditt sökande
jag är ledsen
jag är ledsen för universums svarta hål som skriker sorg och lidande väntar på er fortfarande i ditt ansikte genom natthimlen
genom vibrationerna i varenda ton
du någonsin hört och kommer att höra
och jag vet att du kommer att höra
det finns nämligen inget annat att uttrycka
just än sanningen och sanningen känner du alltför väl
Mon amie, Mon chéri
du är min historia ty din historia är också min
du söker nu, igen är du där med ditt sökande
jag är ledsen
jag är ledsen för universums svarta hål som skriker sorg och lidande väntar på er fortfarande i ditt ansikte genom natthimlen
genom vibrationerna i varenda ton
du någonsin hört och kommer att höra
och jag vet att du kommer att höra
det finns nämligen inget annat att uttrycka
just än sanningen och sanningen känner du alltför väl
Mon amie, Mon chéri
du är min historia ty din historia är också min
ONSDAG
11:47
sovit en timme längre än rutinen
väntar in min själ, den kommer
filosofiska rummet angående
informationssamhället
professor i kognitionsvetenskap:
jag har för mycket att göra för att ha ett facebook-konto
tjena farfar
14:05
sjungit musikal högt som fan
för alla förbipasserande
dvs storstädat i lägenheten
14:55
linnéstadens bibliotek
läsa om att äta djur
utskrifter nästa
sovit en timme längre än rutinen
väntar in min själ, den kommer
filosofiska rummet angående
informationssamhället
professor i kognitionsvetenskap:
jag har för mycket att göra för att ha ett facebook-konto
tjena farfar
14:05
sjungit musikal högt som fan
för alla förbipasserande
dvs storstädat i lägenheten
14:55
linnéstadens bibliotek
läsa om att äta djur
utskrifter nästa
AJ DÅ
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
Jag blev ingen Rimbaud
VAD SKALDEN GJORDE PÅ SITT SPORTLOV
lever författardrömmen
01:44 på min kammare
aka Skrubben
att beta av årens historier
frigöra det kreativa oket
vilken lycka det är
att allt är precis som det är
01:44 på min kammare
aka Skrubben
att beta av årens historier
frigöra det kreativa oket
vilken lycka det är
att allt är precis som det är
LOVE LET ME SLEEP TONIGHT ON YOU COUCH
dansar bananas på gretas
med bögarna och transorna
trivs bra när ögonen faller
på varje mina rörelser
vaknade upp i någon annan
känsla av att meditation
och att vara ett med sig själv
befann sig långt borta
på en scen i borås där de dansade
ildance, i'll dance, i will dance dansade
tiden och all den tiden
som ligger oviss framför oss
spikmattan bakom ryggen
färsk och torkad frukt blandad
andas pepparmyntsté
blommorna på lakanet appellerar
till en tid då inget hände
i en stad som alltid sov
då min vitmålade takvåning
undrade vad som fick dig att ta sådan tid
på dig att rusa rakt in i i mitt liv
på dig att väcka alla minnen till liv
i dag tänkte jag
att vi av någon anledning
fortfarande tänker samma saker samtidigt
i natt firar jag vattenormens tecken
det kinesiska nyåret
the age of aquarius
jag vill och måste hitta tillbaka
till att följa tecknen
jag gjorde det, gör det
fann en liten lapp i min ficka
den där som du målade en gång
tyst på sejdeln komprimerade
du ditt universum, som skräp
på ett litet papper
jag behöll den, alltid
och i dag så dök du plötsligt upp
framför rullbandet
på ICA när jag diskret vandrade
omkring i min egen värld
HEJ HEJ
nu läser jag om teorin
om den vackraste av världar
Voltaire
med bögarna och transorna
trivs bra när ögonen faller
på varje mina rörelser
vaknade upp i någon annan
känsla av att meditation
och att vara ett med sig själv
befann sig långt borta
på en scen i borås där de dansade
ildance, i'll dance, i will dance dansade
tiden och all den tiden
som ligger oviss framför oss
spikmattan bakom ryggen
färsk och torkad frukt blandad
andas pepparmyntsté
blommorna på lakanet appellerar
till en tid då inget hände
i en stad som alltid sov
då min vitmålade takvåning
undrade vad som fick dig att ta sådan tid
på dig att rusa rakt in i i mitt liv
på dig att väcka alla minnen till liv
i dag tänkte jag
att vi av någon anledning
fortfarande tänker samma saker samtidigt
i natt firar jag vattenormens tecken
det kinesiska nyåret
the age of aquarius
jag vill och måste hitta tillbaka
till att följa tecknen
jag gjorde det, gör det
fann en liten lapp i min ficka
den där som du målade en gång
tyst på sejdeln komprimerade
du ditt universum, som skräp
på ett litet papper
jag behöll den, alltid
och i dag så dök du plötsligt upp
framför rullbandet
på ICA när jag diskret vandrade
omkring i min egen värld
HEJ HEJ
nu läser jag om teorin
om den vackraste av världar
Voltaire
OPUBLICERAD NYÅRSKRÖNIKA
och där faller ännu ett år sönder till små minnen jag ska kasta allt när jag går fräta bort allting med thinner
någon form av champagne i snö
fel halsduk luktar rök
alternativ resväg i platåskor
berusad ut i tänderna
det var sista gången hon frågade efter honom
på ett tåg med lösögonfransar från i går
hade glömt packningen hemma
din röst var cigaretter
en bil i värmland fastnar i snön
och badrumsgolvet hade en matta
i en lånad säng från lillasyster 14 år
det var så alla mörka dagar blev i går
men de var fortfarande där och då
de levde dem
men hon får inte ont i magen
på norra gubberogatan längre
hon tyckte att hon borde se det
som någon slags vinst
pratar man jämt och ständigt
kan man inte vara tyst länge
and my mouth is filled with blood
from trying not to speak
hon klarade tre månader
sen skrek hon rätt ut men inget hände
precis som förut
hon bara flyttade med, satt med
på pakethållaren
alla önskningar var slut
slut
det tar alltid slut
så många nätter
eller morgnar
vända hennes väska ut och in på golvet
och hon som hade bråttom till spårvagnen
det är många långa vägar
man kan korsa i kärlekens tecken
så många varningsskyltar
man blundande kör förbi
det har aldrig brunnit
mer än så i hennes liv
utan att hon gjort något åt det
tacka gud för den dagen
då du kastade henne ut ur ditt liv
tid
det tar alltid tid
i efterkonstruktionen
kallade hon sig själv manipulativ
hennes sociala experiment
men när hon ser tillbaka
på ensamma gator
där matkassar står slängda
hon minns inte ett enda ord
minns bara friheten
när hon hade bättre skor
och du inte hann ikapp henne
minns att hon aldrig någonsin
varit längre i från sig själv
att dela den stormigaste förtvivlan
som inte ens handlade om henne själv
kanske var det ett experiment
men hon växte fast i tryggheten
av den totala otryggheten
tid
det tar alltid tid
kanske var hon rädd att misslyckas
i ensamheten
där hon satt som ett fån
i den lånade lägenheten
trägolv som knarrar,
schackgolv i köket
och steppdrömmar
men hon var aldrig ensam
hon var bara rädd
slut
det tar alltid slut
andra lång är en sång
som hon sjunger mer än gärna
utomhusfest eller
pest i hennes hjärna
fantasi och galenskap i all ära
kalla det frihet
ett epitet och ständigt hotat
när hon spyr
har hon fått nog
inre frid
tid
det tar alltid tid
att nå inre frid
någon form av champagne i snö
fel halsduk luktar rök
alternativ resväg i platåskor
berusad ut i tänderna
det var sista gången hon frågade efter honom
på ett tåg med lösögonfransar från i går
hade glömt packningen hemma
din röst var cigaretter
en bil i värmland fastnar i snön
och badrumsgolvet hade en matta
i en lånad säng från lillasyster 14 år
det var så alla mörka dagar blev i går
men de var fortfarande där och då
de levde dem
men hon får inte ont i magen
på norra gubberogatan längre
hon tyckte att hon borde se det
som någon slags vinst
pratar man jämt och ständigt
kan man inte vara tyst länge
and my mouth is filled with blood
from trying not to speak
hon klarade tre månader
sen skrek hon rätt ut men inget hände
precis som förut
hon bara flyttade med, satt med
på pakethållaren
alla önskningar var slut
slut
det tar alltid slut
så många nätter
eller morgnar
vända hennes väska ut och in på golvet
och hon som hade bråttom till spårvagnen
det är många långa vägar
man kan korsa i kärlekens tecken
så många varningsskyltar
man blundande kör förbi
det har aldrig brunnit
mer än så i hennes liv
utan att hon gjort något åt det
tacka gud för den dagen
då du kastade henne ut ur ditt liv
tid
det tar alltid tid
i efterkonstruktionen
kallade hon sig själv manipulativ
hennes sociala experiment
men när hon ser tillbaka
på ensamma gator
där matkassar står slängda
hon minns inte ett enda ord
minns bara friheten
när hon hade bättre skor
och du inte hann ikapp henne
minns att hon aldrig någonsin
varit längre i från sig själv
att dela den stormigaste förtvivlan
som inte ens handlade om henne själv
kanske var det ett experiment
men hon växte fast i tryggheten
av den totala otryggheten
tid
det tar alltid tid
kanske var hon rädd att misslyckas
i ensamheten
där hon satt som ett fån
i den lånade lägenheten
trägolv som knarrar,
schackgolv i köket
och steppdrömmar
men hon var aldrig ensam
hon var bara rädd
slut
det tar alltid slut
andra lång är en sång
som hon sjunger mer än gärna
utomhusfest eller
pest i hennes hjärna
fantasi och galenskap i all ära
kalla det frihet
ett epitet och ständigt hotat
när hon spyr
har hon fått nog
inre frid
tid
det tar alltid tid
att nå inre frid
JAG
det är under dagar likt dessa
jag ställer mig frågan hur jag någonsin
kunnat känna mig olycklig
högt över taken svävar jag i studio 4
genom hip hop-beats
och rytm-sessioner
lycklig den som inte märker
om det är vinter eller vår
när jag får kämpa för att bli
den jag alltid velat vara
ser mig själv bli till i samtiden
ser mitt jag skapas
skapa sig självt här och nu
att närvara
lyckligare än så kan jag inte bli
lyckligare än så behöver jag inte vara
jag ställer mig frågan hur jag någonsin
kunnat känna mig olycklig
högt över taken svävar jag i studio 4
genom hip hop-beats
och rytm-sessioner
lycklig den som inte märker
om det är vinter eller vår
när jag får kämpa för att bli
den jag alltid velat vara
ser mig själv bli till i samtiden
ser mitt jag skapas
skapa sig självt här och nu
att närvara
lyckligare än så kan jag inte bli
lyckligare än så behöver jag inte vara
GHOST
hon kommer och går
hennes tankar studsar ekar längsmed
husfasaderna
tiden flyger iväg, fladdrar ut och bort
i rymden
när jag tror att jag har greppat henne
glider hon mellan mina fingrar
bort i natten
hon utelämnar något
pusselbitarna fattas
vem försöker hon lura?
mig, sig själv eller alla andra?
ett motstånd inuti henne
en kamp som har sitt slagfält där
destruktiv och konstruktiv
parallella historier
hennes beståndsdelar;
anakronismen
var hon här i går eller i dag?
was she really here at all?
hennes tankar studsar ekar längsmed
husfasaderna
tiden flyger iväg, fladdrar ut och bort
i rymden
när jag tror att jag har greppat henne
glider hon mellan mina fingrar
bort i natten
hon utelämnar något
pusselbitarna fattas
vem försöker hon lura?
mig, sig själv eller alla andra?
ett motstånd inuti henne
en kamp som har sitt slagfält där
destruktiv och konstruktiv
parallella historier
hennes beståndsdelar;
anakronismen
var hon här i går eller i dag?
was she really here at all?
BREAK THROUGH
tidig februari och solen sken i dag
på asfalten knastrande sten under
mina skosulor, en skymt av solen
doft av vår, trots att det är lång tid kvar
de tittar alltid på mig, frågar alltid
jag kan inte förstå varför det är viktigt
men viktigt är det i alla fall
fråga på, prata på, gör vad som
gör er lyckliga
jag ramlar dåliga gatan fram
alla mina vänner har gett upp sömn
men jag skall sova nu eftersom jag
gjort allt jag skall göra och betett
mig så som jag borde och ligger
inte i sängen ovanför stegen utan
i min egen nittiosäng för att omslutas
i morgon
omslutas av musiken och öva öva
som aldrig förr och jag är så nära nu
when I finally break through
på asfalten knastrande sten under
mina skosulor, en skymt av solen
doft av vår, trots att det är lång tid kvar
de tittar alltid på mig, frågar alltid
jag kan inte förstå varför det är viktigt
men viktigt är det i alla fall
fråga på, prata på, gör vad som
gör er lyckliga
jag ramlar dåliga gatan fram
alla mina vänner har gett upp sömn
men jag skall sova nu eftersom jag
gjort allt jag skall göra och betett
mig så som jag borde och ligger
inte i sängen ovanför stegen utan
i min egen nittiosäng för att omslutas
i morgon
omslutas av musiken och öva öva
som aldrig förr och jag är så nära nu
when I finally break through
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)