nu sitter Jag här
alla har gått
frysen/kylskåpet/skafferiet fyllda
jag har druckit lakritsrotsté
det gör Jag fortfarande
det finns lite kvar
nu skall Jag alltså laga mat
packa in allt Jag fått
Jag får vara tacksam
vilken gåva det är
så mycket mat
Äta fläskytterfilé
med champinjoner
och italiensk kalvfond
det hade Jag aldrig anskaffat mig
på egen hand
Ändå är Jag
gråtmild, trött
alla åldras
alla dör
och när i livet
kommer Jag finna de tankar
som tillslut ger mig tröst?
Av någon sjuk anledning
känns livet plötsligt för första gången långt
och Jag undrar hur Jag skall orka
vara livrädd för att leva
Och vara dödsrädd för att dö
Det gör Jag inte
speciellt inte just nu
det hör till hela grejen att man gråter
Jag får vara ledsen,
det är så jävla skönt,
här finns ingen förutom badrumsakustiken
att sjunga ut de djupa sorgerna inför
Jag minns det
Jag minns allt