jag låter träningskläderna ligga kvar i väskan
jag vill inte packa ur dem
tomma matlådorna sådär reguljärt slarvdiskade
i sin påse droppad vid skostället
jag läser sinne och hon alkemisten
torsdagen är min existentiella ångest
klockan slår fem och där är jag
som hade jag vaknat ur trans
ett hål som öppnas inom mig
genom vardagen
frågorna som kräver svar
jag blir alltid så ledsen när han är ledsen
säger jag
jag vill gråta till Heart Cry
hon sover redan
jag har fullt med mjölksyra i vaderna
i vilken ände skall man börja?
det som händer
Händer
Använd det
Ursäkta Dig inte
NÅGON JÄVLA GÅNG
nuet är det enda konstanta