KLOCKSLAGET

varje natt när du ser klockan
den digitala notbilden som
ett eko av tystnad
minnet
som vilar
stillbild på din hornhinna
hennes röda genomblöta hår den där kvällen
sminket under regnet
hur hon haltade fram
du såg henne i ögonen
du rökte hennes cigarett
ett ögonblick
där Er smärta genomborrade
atomerna
där Er smärta möttes
elektronerna felmarginaliserade
skevheten i sammansättningen
en kemisk process
som gick snett
Er dualism blev till ett
hon såg efter dig några sekunder
innan hon också började gå
kirurgkniven som skilde era vägar åt