greppar efter, slingrar sig utefter;
här på håll tycks det vara sanningen,
sanningen om mitt jag och mitt liv,
detta stormiga vidunder,
denna naturkatastrof,
detta jag
allt annat
tycks mig lögnaktigt
allt vardagligt, banalt, trivialt,
i ljuset av detta mörker
jag är ledsen,
men jag har alltid vetat,
och den sanningen kommer jag att få svälja
tills döden skiljer oss åt